yepp, jag i ett nötskal....

ja då var man här, igen! fattar inte hur jag lyckas. lyckas med att lura mig själv och få andra sårade. grejen är att jag inbillar mig att jag visst har endel känslor som jag verkligen inte har. och det bränner i hjärtat när jag vet att det inte bara drabbar mig utan andra. det var inte med mening att såra dig. men när man vill nått så mycket så bryr man sig inte om att känna vad magkänslan har att säga, och sen när man känner efter är det inte vad man hoppades på.
ett fett hjärta till bloggen nu iallafall. bra att ha när man vill få ur sig allt.

förlåt viktor..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0